Inverkan av gruppens etnolingvistiska vitalitet på individens språkbeteende och gruppidentifikatio: En studie bland niondeklassister på tre tvåspråkiga orter i Svenskfinland

Show full item record



Permalink

http://hdl.handle.net/10138/12496
Title: Inverkan av gruppens etnolingvistiska vitalitet på individens språkbeteende och gruppidentifikatio: En studie bland niondeklassister på tre tvåspråkiga orter i Svenskfinland
Author: Henning, Anna
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Social Sciences, Department of Social Psychology
Date: 2004-10-11
Language: sv
URI: http://hdl.handle.net/10138/12496
Thesis level: master's thesis
Abstract: Syftet med denna pro gradu-avhandling var att undersöka vilken inverkan gruppens etnolingvistiska vitalitet har på individens språkbeteende och gruppidentifikation. Den empiriska delen av studien utjordes av en survey-undersökning bland niondeklassister på tre tvåspråkiga orter i Svenskfinland, i Ekenäs, Borgå och Esbo våren 2002. (N = 291, 91 %) Med utgångspunkt i forskning kring ackulturation, den etniska identiteten som en del av den sociala identiteten och språk (bl.a. Giles m.fl.s teorier kring gruppers etnolingvistiska vitalitet) utformades ett frågeformulär som bland annat tog upp respondenternas språkliga bakgrund, språkbruk, mediebruk, ackulturationsstrategier, kulturella beteende och gruppidentifikationer. Materialet analyserades med hjälp av statistiska metoder. Resultaten från studien visade, i enlighet med Allards och Landrys (t.ex. 1994) teoretiska modell som strävar till att förklara språkligt beteende, att gruppens objektiva etnolingvistiska vitalitet verkade ha betydelse för det språkliga beteendet. Eleverna i Ekenäs, där den etnolingvistiska vitaliteten var störst, levde betydligt mera svenskspråkigt än eleverna på de två andra orterna. Beträffande identifikationen som finlandssvensk fanns inte några signifikanta skillnader mellan orterna. Samtliga identifierade sig starkt som finlandssvenskar. Däremot identifierade sig Borgå- och Esboeleverna i högre grad som tvåspråkiga och finskspråkiga än eleverna i Ekenäs. Resultaten stöder teorier inom modernare ackulturationsforskning som hävdar att det är möjligt att starkt identifiera sig med såväl den egna etniska/lingvistiska gruppen som med majoritetssamhället. Samtidigt framgår att assimilationstendenser i det språkliga beteendet inte behöver innebära assimilation ifråga om gruppidentifikation. Resultaten från denna studie stöder också den slutsats som forskare på området tidigare dragit, dvs. att sambandet mellan identitet och språk inte är entydigt utan bör undersökas skilt i olika lokala kontexter. De viktigaste källorna: Giles m.fl. 1977; Bourhis m.fl. 1997; Berry m.fl. 1992; Hutnik 1991; Liebkind 1999; 2001; Hogg & Abrams 1988; Tajfel & Turner 1986; Phinney 1990; Finnäs 2004 och Landry & Allard 1994.
Description: Endast sammandrag. Inbundna avhandlingar kan sökas i Helka-databasen (http://www.helsinki.fi/helka). Elektroniska kopior av avhandlingar finns antingen öppet på nätet eller endast tillgängliga i bibliotekets avhandlingsterminaler.Only abstract. Paper copies of master’s theses are listed in the Helka database (http://www.helsinki.fi/helka). Electronic copies of master’s theses are either available as open access or only on thesis terminals in the Helsinki University Library.Vain tiivistelmä. Sidottujen gradujen saatavuuden voit tarkistaa Helka-tietokannasta (http://www.helsinki.fi/helka). Digitaaliset gradut voivat olla luettavissa avoimesti verkossa tai rajoitetusti kirjaston opinnäytekioskeilla.
Subject: etnolingvistisk vitalitet
ackulturation
etnisk identitet
finlandssvenskar
gruppidentifikation


Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
abstract.pdf 48.85Kb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record