Ortnamn i kontakt i Helsingfors : Finska inslag i bruket av gatunamn i svenska kontexter

Show full item record

Permalink

http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-51-2100-4
Title: Ortnamn i kontakt i Helsingfors : Finska inslag i bruket av gatunamn i svenska kontexter
Author: Vidberg, Maria
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Arts, Department of Finnish, Finno-Ugrian and Scandinavian Studies
Thesis level: Doctoral dissertation (article-based)
Abstract: Maria Vidberg University of Helsinki Place names in contact in Helsinki. Finnish elements in the use of street names in Swedish-language contexts This study focuses on Finnish elements in the usage of Swedish place names in Helsinki. The emphasis is on name usage and toponymic competence and the material consists of spoken and written data. The study uses socio-onomastic, folk-onomastic and contact-onomastic methods. The results from the study of name usage show that there are three categories in the use of Finnish elements, i.e. 1) the use of a Finnish name only, 2) the use of a hybrid name, and 3) the parallel use of a Finnish and a Swedish name. The study distinguishes between the use of Finnish elements in names as either actual or meta-linguistic, depending on whether the names are used as such or whether they are talked about, respectively. The study of toponymic competence builds on the findings in the study of name usage and investigates which resources Helsinkian name users utilize when they only know a Finnish name but need to refer to the place in question in a Swedish context. The status of Finnish elements in Swedish contexts is furthermore studied in order to find out what status the Finnish names have when they are borrowed into Swedish discussions. The study shows that the established models of contact onomastics need to be expanded with a category of unadapted name loans. On a theoretical level, the study shows the importance of a socioonomastic approach in modern name research and how this can be combined with contact-onomastic research. Since the study addresses both spoken and written data, it is methodologically possible to study name usage from different perspectives and in particular in context, which opens up for studies on how name users deal with the encounter of names in two languages exactly at the moment when the contact occurs. Keywords: name usage, toponymic competence, name contact, Swedish place names, Finnish place names, Helsinki, socio-onomasticsMaria Vidberg Helsingfors universitet Ortnamn i kontakt i Helsingfors. Finska inslag i bruket av gatunamn i svenska kontexter Studien fokuserar finska inslag i bruket av ortnamn i svenska kontexter i Helsingfors. Tyngdpunkten ligger på namnbruk och namnkännedom och materialet består av muntligt och skriftligt material. I undersökningarna används socioonomastiska, folkonomastiska och kontaktonomastiska metoder. Resultaten i studien av namnbruket visar att de finska inslagen i det svenska namnbruket i Helsingfors kan delas in i tre kategorier: 1) bruk av enbart ett finskt ortnamn i en kontext som annars är svensk (t.ex. båda säger att dom bor här i på Torkkelinmäki , sv. "Torkelsbacken"), 2) bruk av ett hybridnamn (t.ex. "Hietaniemigatan" som försvenskad form av det finska namnet "Hietaniemenkatu", sv. "Sanduddsgatan") och 3) parallellt bruk av svenska och finska namn (t.ex. bruket av uttryck som "Eirastranden Eiranranta" i stället för bara "Eirastranden"). Studien gör skillnad på faktiskt och metaspråkligt namnbruk, beroende på om namnbrukarna i första hand använder namn som i exemplen ovan, eller pratar om namn som i exemplet nå Tapaninvainio vad det nu sedan är på svenska (sv. "Staffansslätten"). Undersökningen av helsingforsares namnkännedom bygger vidare på studierna av namnbruket och undersöker vilka resurser namnbrukare i Helsingfors utnyttjar när de behöver använda ett namn i en svensk kontext men till exempel enbart känner till det finska namnet. De finska inslagen studeras också för att fastställa vilken status de har när de lånas in i svenskan. En studie av dem i relation till etablerade modeller inom kontaktonomastiken visar att kategorierna bör utvidgas till att omfatta även oanpassade lånenamn, en kategori som tidigare inte inkluderats bland namnlån. På en teoretisk nivå visar studien vikten av ett socioonomastiskt grepp i modern namnforskning och hur detta kan kombineras med insikter från kontaktonomastisk forskning. Eftersom materialet består av såväl tal som skrift ger studien en metodologisk möjlighet att studera namnbruket ur olika perspektiv och framförallt i dess kontext, vilket i sin tur öppnar för undersökningar om hur namnbrukare hanterar mötet av namn på två olika språk exakt i den stund kontakten sker. Nyckelord: namnbruk, namnkännedom, namnkontakt, svenska ortnamn, finska ortnamn, Helsingfors, socioonomastik
URI: URN:ISBN:978-951-51-2100-4
http://hdl.handle.net/10138/161868
Date: 2016-06-03
Subject: socioonomastik
Rights: This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.


Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
ortnamni.pdf 4.673Mb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record