A Literary Turn : Rethinking the Roles of Generalization and Theory in Anglo-American Moral Philosophy

Show full item record

Permalink

http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-10-5910-0
Title: A Literary Turn : Rethinking the Roles of Generalization and Theory in Anglo-American Moral Philosophy
Author: Hämäläinen, Nora
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Arts, Department of Philosophy
Publisher: Filosofiska institutionen, Institutionen för praktisk filosofi
Date: 2009-12-16
Belongs to series: Filosofiska studier från Helsingfors universitet - URN:ISSN:1458-8331
URI: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-10-5910-0
http://hdl.handle.net/10138/19403
Thesis level: Doctoral dissertation (monograph)
Abstract: This work investigates the role of narrative literature in late-20th century and contemporary Anglo-American moral philosophy. It aims to show the trend of reading narrative literature for purposes of moral philosophy from the 1970 s and early 80 s to the present day as a part of a larger movement in Anglo-American moral philosophy, and to present a view of its significance for moral philosophy overall. Chapter 1 provides some preliminaries concerning the view of narrative literature which my discussion builds on. In chapter 2 I give an outline of how narrative literature is considered in contemporary Anglo-American moral philosophy, and connect this use to the broad trend of neo-Aristotelian ethics in this context. In chapter 3 I connect the use of literature to the idea of the non-generalizability of moral perception and judgment, which is central to the neo-Aristotelian trend, as well as to a range of moral particularisms and anti-theoretical positions of late 20th century and contemporary ethics. The joint task of chapters 2 and 3 is to situate the trend of reading narrative literature for the purposes of moral philosophy in the present context of moral philosophy. In the following two chapters, 4 and 5, I move on from the particularizing power of narrative literature, which is emphasized by neo-Aristotelians and particularists alike, to a broader under-standing of the intellectual potential of narrative literature. In chapter 4 I argue that narrative literature has its own forms of generalization which are enriching for our understanding of the workings of ethical generalizations in philosophy. In chapter 5 I discuss Iris Murdoch s and Martha Nussbaum s respective ways of combining ethical generality and particularity in a philosophical framework where both systematic moral theory and narrative literature are taken seriously. In chapter 6 I analyse the controversy between contemporary anti-theoretical conceptions of ethics and Nussbaum s refutation of these. I present my suggestion for how the significance of the ethics/literature discussion for moral philosophy can be understood if one wants to overcome the limitations of both Nussbaum s theory-centred, equilibrium-seeking perspective, and the anti-theorists repudiation of theory. I call my position the inclusive approach .Denna avhandling är en undersökning av den berättande litteraturens roll i angloamerikansk moralfilosofi från sent 1900-tal till idag. Den syftar till att belysa det nyfunna intresset för att läsa skönlitteratur för moralfilosofiska syften från sent 70-tal till idag som en del av en större rörelse inom den angloamerikanska moralfilosofin, samt att presentera en syn på litteraturens betydelse för moralfilosofin överlag. Kapitel 1 utgör en inledning till den syn på berättande litteratur som min efterföljande diskussion bygger på. I kapitel 2 ger jag en översikt av hur berättande litteratur används inom den angloamerikanska moralfilosofin, och kopplar detta bruk till den samtida nyaristoteliska etiken. I kapitel 3 länkar jag bruket av skönlitteratur till idén att det moraliska omdömet och den moraliska perceptionen inte fullt låter sig inordnas under generaliseringar, vilket är en ledande tanke för både nyaristoteliker och partikularister inom den samtida moralfilosofin. Kapitel 2 och 3 syftar till att ge en lägesbeskrivning av detta intresse för skönlitteratur i dagens angloamerikanska moralfilosofi, ett intresse som i hög grad har kretsat kring litteraturens förmåga att belysa det enskilda eller partikulära. I de två följande kapitlen, 4 och 5, utvidgas perspektivet till en bredare förståelse av litteraturens intellektuella potential. I kapitel 4 argumenterar jag för att den berättande litteraturen har medel för att framföra generaliserande idéer som bör ses som berikande för vår förståelse av moralfilosofins typiska sätt att generalisera. I kapitel 5 diskuterar jag Iris Murdochs och Martha Nussbaums sätt att kombinera generalitet och partikularitet i en moralfilosofisk ram där både systematisk moralteori och berättande litteratur tas på allvar. I kapitel 6 analyserar jag motsättningen mellan den antiteoretiska infallsvinkeln i nutida etik och Nussbaums tillbakavisande av denna. Jag presenterar min egen syn på hur den samtida etik/litteraturdiskussionens betydelse kan förstås om man vill övervinna de begränsningar som både Nussbaums teoricentrerade synvinkel och antiteoretikernas förkastande av teori är behäftade med.
Subject: filosofia
Rights: This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.


Files in this item

Files Size Format View

There are no files associated with this item.

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record