Sekretess och skyddet för företagshemligheter i samband med ett internationellt kommersiellt skiljeförfarande

Show full item record

Permalink

http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-201905061821
Title: Sekretess och skyddet för företagshemligheter i samband med ett internationellt kommersiellt skiljeförfarande
Author: Johansson, Jonna
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Law
Thesis level: master's thesis
Abstract: Avhandlingen utgör en rättsdogmatisk studie av sekretess i allmänhet och skyddet för företagshemligheter i synnerhet i samband med ett internationellt kommersiellt skiljeförfarande. Avhandlingen är begränsad till att enbart behandla frågan enligt finsk och svensk rätt och undersöker rättsläget enligt såväl lag om skiljeförfarande (967/1992) i Finland och lag (1999:116) om skiljeförfarande i Sverige som FAI:s och SCC:s skiljedomsregler. Avhandlingen inleds med en allmän introduktion till ett internationellt kommersiellt skiljeförfarande, dess egenskaper, syfte och fördelar liksom de två motstridiga intressena: sekretess och transparens. Därtill redogörs för skillnaden mellan begreppet avskildhet, vilket syftar till att förhandlingarna äger rum endast mellan parterna och utan rätt för utomstående att delta, och begreppet sekretess, vilket i sin tur syftar till en skyldighet för de inblandade, i synnerhet parterna, att hemlighålla all den information som de får tillgång till i samband med förfarandet. Det saknas internationell konsensus gällande existensen av sekretess i samband med ett internationellt kommersiellt skiljeförfarande liksom avseende den rättsliga grunden därtill. Parterna har ett starkt intresse av att deras affärsangelägenheter, i synnerhet företagshemligheter, också i samband med ett skiljeförfarande kan bevara interna inom företaget och inte spridas till utomstående. synnerhet med beaktande av dagens globaliserade ekonomi där data, teknologi och innovation är avgörande för bevarandet av ett företags konkurrenskraft är det särskilt viktigt att företag ges ensam rätt till sådan information som de utvecklar och producerar. Avhandlingens syfte är därför att utreda vilken rättslig grund som sekretess och en sekretessplikt för de inblandade aktörerna; parterna, skiljemännen, ombud, vittnen och sakkunniga, vilar på. För det första undersöks vilket stöd det återfinns i de nationella lagarna om skiljeförfarande. Därefter undersöks hur FAI och SCC har valt att förhålla sig till frågan om sekretess och hur parternas angelägenheter kan tryggas i samband med ett institutionellt skiljeförfarande. Jag finner att parterna vid avsaknaden av en uttrycklig bestämmelse därom inte är bundna av en sekretessplikt med stöd av lag, varför det är av yttersta vikt att parterna avtalar om saken själva för att undgå oönskade konsekvenser. De övriga aktörerna bör däremot långt omfattas av en sekretessplikt i samband med förfarandet, om än på varierande och inte absoluta grunder. Den största sekretessrisken gäller för vittnen och sakkunniga, vilka inte direkt är bundna av någon sekretessplikt. Parterna har dock en möjlighet att be dem underteckna ett avtal innan de ges rätt att delta, varför risken i praktiken inte bör vara att anses som betydande. I tillägg till lagstiftningen behandlas även möjligheten för parterna att själva avtala om sekretess i samband med förfarandet i form av ett sekretessavtal. Såväl utformningen av avtalet som undantag till avtalsrätten presenteras. Det är tydligt att parternas rätt inte är absolut, utan i vissa fall måste ge vika för andra motstående starkare intressen. Idet redogörs även för allmänna lagstadgade undantag till sekretess. I denna kontext presenteras såväl situationen då ett skiljeförfarande behandlas i allmän domstol som existensen av en lagstadgad informationsplikt. Jag anser att skyddet för parternas affärsangelägenheter håller en hög nivå och att de undantag som i dagsläget föreligger bör anses vara motiverade i och med de andra tyngre vägande intressen som förekommer. Avhandlingen behandlar även skyddet för företagshemligheter i samband med ett skiljeförfarande. EU:s företagshemlighetsdirektiv (2016/943) liksom de nationella lagarna; lag om företagshemligheter (595/2018) i Finland och lag (2018:448) om företagshemligheter i Sverige, har nyligen trätt i kraft i syfte att öka företagens konkurrenskraft genom att erbjuda ett mer omfattande och enhetligt skydd för företagshemligheter. I och med att lagstiftningen är ny och den första av sitt slag i Finland redogörs det först för företagshemligheter i allmänhet. Orsaken bakom och syftet med regleringen liksom den nya definitionen av en företagshemlighet behandlas likaså. Därefter följer en analys av tillämpningen av lagstiftningen i samband med ett skiljeförfarande, liksom en jämförelse med skyddet för företagshemligheter i samband med ett allmänt domstolsförfarande. Lagstiftningen om företagshemligheter kan i vissa hänseenden tillämpas i samband med ett skiljeförfarande och utgör på så vis ett ytterligt skydd för parterna. Slutligen behandlas frågan om behovet av en ökad transparens i samband med skiljeförfarandet. Genom att publicera skiljedomar kan parternas intressen garanteras samtidigt som flertalet fördelar kan uppnås i och med att allmänheten ges tillgång till skiljedomarna och det rättsliga resonemanget däri. Här presenteras argument för- och emot en ökad publicering av skiljedomar där jag drar slutsatsen om att de positiva effekter som kan uppnås väger tyngre än de eventuella negativa konsekvenserna, trots att en övergång till en automatisk publicering av skiljedomar inte kan ske utan några negativa konsekvenser. Därtill föreslår jag att publiceringen genomförs i form av en anonym publicering liksom att ansvaret för detta bör ligga hos skiljedomsinstituten. Genom förverkligandet av en sådan publicering på ett internationellt plan kommer skiljedomarna de facto att publiceras och den relevanta informationen når ut till allmänheten, vilket innebär att de motstående intressena: sekretess och transparens, kan balanseras samtidigt som rättssäkerhet, legitimitet och förutsebarhet kan garanteras i samband med skiljeförfarandet.
URI: URN:NBN:fi:hulib-201905061821
http://hdl.handle.net/10138/301473
Date: 2019
Discipline: Prosessi- ja insolvenssioikeus
Procedural and insolvency law
Process- och insolvensrätt


Files in this item

Files Size Format View

There are no files associated with this item.

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record