Lernmotivation der B2- und B3-Deutschlernenden in der finnischen gymnasialen Oberstufe

Abstract

I min pro gradu-avhandling undersöker jag gymnasiestuderandenas motivation att lära sig tyska. Undersökningens syfte är att få en uppfattning om studerandenas motivationstillstånd, om studerandenas flerspråkighet påverkar deras motivation och om det finns skillnader i motivationstillståndet mellan svensk- och finskspråkiga studerande.

I avhandlingens teoridel behandlas motivation från olika perspektiv. Först presenteras utvecklingen av motivationsundersökningen i främmande språk samt de två motivationsteorierna som fungerar som den teoretiska referensramen för analysen: L2 Motivational Self System och attributionsteorin. Därutöver presenteras kontextens betydelse för motivationen. Till slut betraktas flerspråkighetens betydelse för inlärningsmotivation av främmande språk i Finland.

Materialet samlades in med hjälp av ett frågeformulär i åtta gymnasier i huvudstadsregionen under våren 2017. Sammanlagt 88 gymnasiestuderande deltog i undersökningen, varav 41 var finskspråkiga och 47 svenskspråkiga. De flesta hade börjat med tyska som B2-språk, men 21 hade tyska som B3-språk. Materialet analyserades både kvantitativt och kvalitativt. För den kvantitativa delen användes deskriptiv statistik och den kvalitativa delen analyserades med hjälp av kvalitativ tematisk analys.

De kvantitativa resultaten visar att studerandena har en relativt betydande ideal L2-självbild medan de inte har en bör-vara L2-självbild. Utav sociala inflytande har läraren den största betydelsen. Klasskamraterna har betydelse endast för vissa deltagare och föräldrarna har ingen större påverkan på studerandenas motivation. Studerandena har en bra attityd till tyskinlärningen. Kausalattributionerna visar att studerandena förklarar sina framgångar främst med inre orsaker och misslyckande med yttre och till viss mån inre orsaker, vilket kan betyda att de har lite sämre självförtroende. Studerandena har mycket positiv inställning till flerspråkighet, men upplever inte de övriga språkkunskaperna som särskilt motiverande för tyskinlärningen. Det finns inte stora skillnader mellan svensk- och finskspråkiga studerande, men de finskspråkiga anger att de är lite mer motiverade än de svenskspråkiga. De kvalitativa resultaten avslöjar att studerandena tänker använda tyska i framtiden främst vid arbete, resande och kommunikation på tyska. De motiveras bl.a. av tyskans användbarhet, sociala inflytanden, inlärningssituationen och intresset för tyska och flerspråkighet.