Återförtrollningen : Kultursynens förvandlingar i svensk litteratur- och poesidebatt ca 1960-1980

Show full item record



Permalink

http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-51-5734-8
Title: Återförtrollningen : Kultursynens förvandlingar i svensk litteratur- och poesidebatt ca 1960-1980
Author: Cederberg, Sara
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Arts
Doctoral Programme in History and Cultural Heritage
Publisher: Helsingin yliopisto
Date: 2020-01-17
URI: http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-51-5734-8
http://hdl.handle.net/10138/307739
Thesis level: Doctoral dissertation (monograph)
Abstract: In this thesis, I have studied the literary debate in Sweden during the 1960’s and 1970’s from the perspective of intellectual history. These decades have proven to be of great importance to the development of almost every field of culture in the western world today, in many different ways. During this period, western students and intellectuals embraced a radical socialist worldview and the Humanities saw an explosive development of marxist philosophy and theory. The European and American youth questioned traditional morals and lifestyles, and artists revolted against traditional ways of creating art, literature and music. My aim is to analyze what effect this international cultural radicalism had on the literary debate and on literary expression in Sweden. To answer this question, I have analysed the literary debate, and formed a new understanding of what the cultural radicalism of the 1960s and 70s essentially was. Unlike previous researchers, who define the cultural radicalism as a political revolution, I view it as a response to an existential crisis. After World War II, the great narratives (meaning the ideologies and stories that define western culture) were questioned by artists and intellectuals who saw these meta narratives as the cause for the rise of the totalitarian ideologies that had destroyed so much of western civilisation during the first half of the 20th century. Instead, intellectuals advocated for a pluralistic, tolerant position based only on the objective truth that modern science could produce. The problem with this position, which denied all values that could not be scientifically proven, was that it robbed traditional culture, such as literature, of its meaning and legitimacy in society. By the early 1960s, Swedish writers and literary critics no longer felt that there was a legitimate reason for them to carry out their creative work. For a period of two decades, from the early 1960s to the early 1980s, writers and critics debated this problem and tried to find a way for literature to regain its importance in modern culture. In this endeavour, they combined ideas from three different philosophical and cultural movements: marxism, romanticism and christianity. In my thesis I have mapped out how and when these ideas entered the debate, and analyzed how they were combined to form a new worldview, which could give literature an important role in modern culture. These philosophical movements were deeply critical of modernity and secularism,which is why I have come to understand this cultural radicalism as a battle between an enlightened, scientific worldview and a romantic-holistic philosophy.Litteraturen betraktades under lång tid som bildningens och kulturens grundval. Så är det inte längre. Idag har litteraturen ingen självklar särställning i kulturdebatten. Litteraturkritikers och litteraturforskares arbete förstås av många som ett slags hobbyverksamhet. Idén om författaren som en intellektuell auktoritet existerar knappast utanför de litterära kotterierna. Detta vittnar om en genomgripande förändring av synen på litteraturens roll i samhället som är värd att undersökas, inte minst därför att litteraturens marginalisering har påverkat humanioras ställning och utveckling. Diskussionerna om "humanioras kris" och "litteraturens kris" har florerat i den västerländska kulturdebatten i över 50 år. I den här avhandlingen spårar jag debatten om litteraturens kris i Sverige till 1960- och 70-talet och den internationella kulturradikalism som dessa decennier förknippas med. Det finns en tydlig gemensam nämnare mellan 60- och 70-talets kulturdebatt och dagens diskussion: idén att vetenskapen har blivit kulturens dominerande element på bekostnad av konsten och den traditionella humanistiska bildningen. 1960- och 70-talets författare och kritiker brottades med frågor om litteraturens betydelse på ett sätt som fortfarande har stark aktualitet. Det handlade om allt från vad kritikens roll bör vara till diskussioner om vilken filosofisk världsbild som bör ligga till grund för kulturen och det litterära skapandet. Dagens kulturdebatt är inte på samma sätt som då ett forum för intellektuella samtal mellan författare. På 70-talet fanns ett antal betydelsefulla litterära tidskrifter där stora delar av landets författar- och kritikerkår gemensamt försökte ta sig an de här problemen och formulera en kultursyn som kunde försvara och befästa litteraturens betydelse för samhället och människan. Jag vill lyfta fram denna kultursynsdebatt, dels för att bidra med ett historiskt perspektiv på dagens kulturdebatt, men också för att infoga den svenska litteraturdebatten i en internationell idéhistorisk kontext. 60- och 70-talets kulturradikalism var en i högsta grad internationell företeelse och de svenska författarna utvecklade sin världsbild och kultursyn i ständig dialog med internationella filosofi- och kulturströmningar. Avhandlingen är också ett stycke kulturhistoria, en skildring av en typ av litterärt samtal som inte längre förs.
Subject: Nordisk litteratur
Rights: This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.


Files in this item

Files Size Format View

There are no files associated with this item.

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record