Prediktion av psykiska besvär med socialt stöd och känsla av ensamhet bland urbana och rurala finlandssvenska ungdomar

Show full item record



Permalink

http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-202004201846
Title: Prediktion av psykiska besvär med socialt stöd och känsla av ensamhet bland urbana och rurala finlandssvenska ungdomar
Author: Gustafsson, Jasmine
Other contributor: Helsingin yliopisto, Valtiotieteellinen tiedekunta
University of Helsinki, Faculty of Social Sciences
Helsingfors universitet, Statsvetenskapliga fakulteten
Publisher: Helsingin yliopisto
Date: 2020
Language: swe
URI: http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-202004201846
http://hdl.handle.net/10138/314352
Thesis level: master's thesis
Degree program: Yhteiskuntatieteiden maisteriohjelma
Master's Programme in Social Sciences (in Swedish)
Magisterprogrammet i samhällsvetenskaper
Specialisation: Sosiaalipsykologia
Social Psychology
Socialpsykologi
Abstract: Mental health problems are increasing, and adolescents are particularly sensitive to the development of psychological complaints. The aim of this thesis was to find out if the experience of psychological complaints among Finnish-Swedish adolescents can be explained by their experience of family support, peer support, classmate support and loneliness. It was also examined whether associations between social support and psychological complaints can be explained by loneliness. In addition, it was investigated if there are differences in experiences of psychological complaints, social support and loneliness between Finnish-Swedish youth living in the city and in the countryside. A sample of 599 Finnish-Swedish youth from grades 5, 7 and 9 completed the Health Survey of School-aged Children (HBSC) in 2018. As statistical analysis methods of this thesis, Spearman's rank correlation analysis, multiple linear regression analysis, mediation analysis, independent t-test and chi2 test were used. The results showed that family support and classmate support significantly and negatively predicted psychological complaints, that is, lower levels of family and classmate support was associated with higher levels of psychological complaints. Loneliness predicted psychological complaints significantly and positively, which means that higher levels of loneliness was associated with higher levels of psychological complaints. Peer support was not directly related to psychological complaints. Girls experienced psychological complaints to a significantly greater extent than boys according to several analyzes, and one of the analyzes also indicated that pupils in grade 9 experienced significantly higher levels of nervousness than pupils in grade 5. Among pupils in grades 7 and 9, those who lived in rural areas experienced more irritability or bad mood than those living in urban areas. Perceived socioeconomic status predicted psychological complaints significantly and negatively among pupils in grades 7 and 9. According to the results, the relationship between social support from family, peers and classmates, and psychological complaints could partly be explained by loneliness. There were no significant differences between Finnish-Swedish youth living in cities and those living in rural areas in terms of psychological complaints, social support or loneliness when pupils from all three grades were included in the analyzes. This thesis contributes to new knowledge about the well-being of Finnish-Swedish youth and could encourage development of health-promoting activities. Longitudinal research is needed in order to gain a deeper understanding of whether lower levels of social support and experiences of loneliness may be risk factors for the development of mental health problems.Psykisk ohälsa är ett ökande folkhälsoproblem och ungdomstiden är en utvecklingsfas då individen är speciellt känslig för utveckling av psykiska besvär. Syftet med den här avhandlingen var att ta reda på ifall finlandssvenska ungdomars upplevelse av psykiska besvär kan förklaras med deras upplevelse av familjestöd, kamratstöd, klasskamratstöd och känsla av ensamhet. I avhandlingen undersöktes även ifall samband mellan socialt stöd och psykiska besvär kan förklaras med känsla av ensamhet. Utöver det här undersöktes ifall det förekommer skillnader i upplevelse av psykiska besvär, socialt stöd och känsla av ensamhet mellan finlandssvenska ungdomar bosatta i stan och på landsbygden. Som datamaterial användes WHO:s skolelevsstudie (WHO-Koululaistutkimus) från 2018 med ett deltagarantal på 599 svenskspråkiga elever från årskurs 5, 7 och 9. Som statistiska analysmetoder användes Spearmans rangkorrelationsanalys, multipel linjär regressionsanalys, medierande analys, oberoende t-test och chi2-test. Resultaten visade att familjestöd och klasskamratstöd förutsade psykiska besvär signifikant och negativt, vilket innebär att lägre grad av familje- och klasskamratstöd associerades med högre grad av psykiska besvär. Känsla av ensamhet predicerade psykiska besvär signifikant och positivt, det vill säga högre grad av ensamhetskänslor associerades med högre grad av psykiska besvär. Kamratstöd förutsade inte psykiska besvär signifikant. Flickor upplevde psykiska besvär i högre grad än pojkar enligt ett flertal analyser, och en av analyserna indikerade även att elever i årskurs 9 upplevde nervositet i signifikant högre grad än elever i årskurs 5. Bland elever i årskurs 7 och 9 upplevde de som bodde på landsbygden mer irritabilitet eller dåligt humör än de som bodde i stadsort. Upplevd socioekonomisk status förutsade psykiska besvär signifikant och negativt bland elever i årskurs 7 och 9. Enligt resultaten kunde samband mellan socialt stöd i form av familje-, kamrat- och klasskamratstöd och psykiska besvär delvis förklaras med känsla av ensamhet. Signifikanta skillnader mellan urbana och rurala finlandssvenska ungdomar i fråga om psykiska besvär, socialt stöd eller känsla av ensamhet förekom inte då elever från alla tre årskurser ingick i analyserna. Avhandlingen bidrar med ny kunskap om finlandssvenska ungdomars välmående och kan uppmuntra till hälsofrämjande verksamhet. För att få en djupare förståelse om lägre nivåer av socialt stöd och upplevelse av ensamhet kan vara riskfaktorer för utveckling av mental ohälsa behövs mer forskning, speciellt i form av longitudinella studier.
Subject: psykiska besvär
socialt stöd
ensamhet
urbanitet
ungdomar
finlandssvenskar
Psychological complaints
social support
loneliness
urbanity
adolescents
Finnish Swedes


Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
Gustafsson_Jasmine_Pro_gradu_2020_200511.pdf 1.057Mb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record