Bedömning av elever med läs- och skrivsvårigheter : upplevelser och erfarenheter ur högstadielärarnas perspektiv

Show full item record



Permalink

http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-202005202192
Title: Bedömning av elever med läs- och skrivsvårigheter : upplevelser och erfarenheter ur högstadielärarnas perspektiv
Author: Carpentier, Carola
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Educational Sciences, Teacher Education
Publisher: Helsingin yliopisto
Date: 2020
URI: http://urn.fi/URN:NBN:fi:hulib-202005202192
http://hdl.handle.net/10138/315106
Thesis level: master's thesis
Abstract: Purpose. Around 3-15% of all pupils have dyslexia. According to the core curriculum, student assessment should be conducted in a comprehensive way, considering students’ individual difficulties. However, assessment instructions might be considered vague. Earlier studies have also shown that teachers may perceive assessment as complicated, particularly when it comes to students with special needs. The purpose of the study is to describe, analyze and interpret how secondary school teachers experience assessment and grading of pupils with dyslexia. The purpose is also to explore how pupils are enabled to show their knowledge in an adequate way. Furthermore, teachers’ perceptions of assessment fairness with regard to pupils with dyslexia are discussed. Methods. The research was conducted as a qualitative study with a phenomenographic research approach. The material consists of eight semi-structured, individual interviews with teachers working in two Swedish-speaking secondary schools i Finland. The collected material was analyzed using thematic analysis. Results and conclusions. Teachers expressed a genuine will to support pupils with dyslexia and they stated that they could assess pupils in a flexible way. Cooperation with special education teachers was perceived as important. The versatility of the core curriculum was regarded as an advantage for students with dyslexia. The most used accommodations were oral responses, extended time and test writing in a small group. Double assessment, prioritized content and adapted tests were also used, but teachers had different approaches. A student’s positive lesson activity could lead to a better grade. Language teachers struggled with the assessment of misspelled words. IT software was not widely used. The teachers stated that they did their best to take students’ difficulties into consideration when giving them grades, and they normally also thought their assessment was fair. The study shows that teachers do their very best to assess students with dyslexia, but there are differences in procedures between teachers, which might lead to unequal assessment.Mål. Ungefär 3-15% av alla elever har läs- och skrivsvårigheter (dyslexi). Läroplanen föreskriver en mångsidig bedömning med beaktande av elevers svårigheter, men anvisningarna kan uppfattas som rätt vaga. Tidigare forskning har visat att lärare kan uppleva bedömning som komplicerat, speciellt då det gäller elever med speciella behov. Syftet med undersökningen är att beskriva, analysera och tolka hur lärare i högstadiet upplever bedömning och betygsättning av elever med läs- och skrivsvårigheter (dyslexi). Syftet är även att undersöka hur lärarna tryggar elevers möjligheter att visa sina kunskaper på ett adekvat sätt. Vidare undersöks huruvida lärarna anser att elever med läs- och skrivsvårigheter blir rättvist bedömda. Metoder. Forskningen genomfördes som en kvalitativ studie med fenomenografisk forskningsansats. Materialinsamlingen bestod av åtta semistrukturerade, personliga intervjuer med ämneslärare som arbetar i två finlandssvenska högstadier. Det insamlade materialet analyserades med hjälp av tematisk analys. Resultat och slutsatser. Lärarna uttryckte en genuin vilja att stöda elever med dyslexi och de uppgav sig vara flexibla i bedömningen. Samarbete med speciallärare upplevdes som viktigt. Läroplanens mångsidighet upplevdes stöda elever med dyslexi, och de på sina ställen oprecisa bedömningskriterierna kunde tolkas till elevernas fördel. De vanligaste stödmetoderna var muntlig komplettering, extra provtid och provskrivning i liten grupp. Dubbelbedömning, bedömning enligt tyngdpunktsområden och anpassade prov förekom också, men lärare hade olika tillvägagångssätt. Elevers positiva lektionsaktivitet kunde höja vitsordet. Lärare i språk uttryckte svårigheter i bedömningen av elevers stavfel. IT-hjälpmedel användes i mycket liten utsträckning. Lärare uppgav att de gjorde sitt bästa för att beakta elevers svårigheter i bedömningen och upplevde vanligtvis att eleverna blev rättvist bedömda. Studien visar att lärare gör så gott de kan, men att skillnader i förfarande lärare emellan kan leda till ojämlik bedömning.
Subject: bedömning
betyg
läs- och skrivsvårigheter
dyslexi
inlärningssvårigheter
lärare
Subject (yso): oppilasarviointi
dysleksia
lukivaikeus
oppimisvaikeudet
lukihäiriöt
arviointi
peruskoulun yläaste
opettajat
päättötodistukset
dyslexi
läs- och skrivsvårigheter
bedömning
inlärningssvårigheter
betyg
slutbedömning
grundskolans högstadium
lärare
vitsord
Discipline: Kasvatustiede
Education
Pedagogik


Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
Carpentier_Carola_Pro_gradu_2020.pdf 1.616Mb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record