L2 motivation among majority language speakers in learning and using minority languages

Show full item record



Permalink

http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-51-6900-6
Title: L2 motivation among majority language speakers in learning and using minority languages
Author: Marton, Enikö
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Arts
Doctoral Programme in Language Studies
Publisher: Helsingin yliopisto
Date: 2021-01-11
URI: http://urn.fi/URN:ISBN:978-951-51-6900-6
http://hdl.handle.net/10138/323608
Thesis level: Doctoral dissertation (article-based)
Abstract: The present doctoral dissertation addresses the overarching research question of what motivates majority language users to learn and use minority languages. The individual papers focused on the following aspects: What factors support majority language-speaking high school students’ willingness to communicate (WTC, MacIntyre et al., 1998) in the minority language? How does minority language speakers’ feedback influence majority language speakers’ L2 use? How does the difference in the availability of the minority language in a monolingual vs. bilingual municipality influence majority language speakers’ motivation in learning the minority language? Are there contextual limitations to the utility of central concepts from competing L2 motivation theories? How does L2 motivation unfold among hearing L2 learners who learn and use a sign language? How do L2 attitudes and L2 use influence each other among majority language-speaking learners when learning a minority language? The research was conducted in four substantially different bilingual contexts: among Slovene speakers from the Dolinsko/Lendvavidék region in Slovenia who learn Hungarian as an L2 (Article 1), Finnish speakers who learn Swedish as an L2 (Articles 2 and 3), hearing Finnish speakers who learn Finnish Sign Language (FSL) as an L2 (Article 4), and Italian speakers from the South Tyrol region in Italy who learn German as an L2 (Article 5). All the articles utilised path analysis. Article 1 found, among Slovene-speaking learners of L2 Hungarian (N = 119), that WTC was supported by more positive perceptions regarding the ethnolinguistic vitality (ELV) of the L2 group, and that the effect of ELV on WTC was transmitted through a chain of L2 motivational variables. Article 2 found, among Finnish-speaking learners of L2 Swedish (N = 254), that more frequent and more positive contact with Swedish speakers predicted higher L2 confidence (Clément, 1980) in Swedish, which in turn significantly predicted L2 use. However, the effect of L2 confidence on L2 use was moderated by the quality of the feedback that L2 learners received from Swedish speakers. Article 3 found, among Finnish-speaking learners of L2 Swedish, that in the monolingual setting, the role of practical benefits attached to good L2 skills was salient, whereas in the Finnish-Swedish bilingual setting, SLA was supported by integrativeness. The results indicate that ideal L2 self (Dörnyei, 2005) is a key concept in SLA in both contexts, whereas instrumental and integrative orientation (Gardner, 1985) are more context-dependent concepts. Article 4 found, among hearing learners of FSL (N = 173), that L2 experiences, integrativeness, and instrumental orientation significantly predicted ideal L2 self, and that L2 competence mediated the effect of ideal L2 self on L2 use. In addition, integrativeness significantly moderated the effect of L2 competence on L2 use. Article 5 found, among Italian-speaking leaners of L2 German (N = 315), that L2 attitudes and L2 use mutually influence each other. In addition, L2 related peer norms significantly moderated the effect of L2 attitudes on L2 motivation. Overall, this dissertation confirms the assumption that there are two broad avenues to SLA (MacIntyre, 2010), the integrative/affective and the instrumental/cognitive.The results also indicate that the use of minority languages can also be enhanced at the interactional level.Mer egalitära former av tvåspråkighet, där tvåspråkiga interaktioner pågår också i minoritetsspråket, är endast möjliga om det finns majoritetsspråktalare som både kan och vill använda minoritetsspråket för autentisk kommunikation med talare av minoritetsspråket. Den här doktorsavhandlingen behandlar den övergripande forskningsfrågan om vad som motiverar talare av majoritetsspråk att lära sig och använda minoritetsspråk. De enskilda artiklarna fokuserade på följande aspekter: Vilka faktorer stöder majoritetsspråkiga gymnasieelevers vilja att kommunicera på minoritetsspråket? Hur påverkar minoritetsspråktalarnas feedback majoritetsspråktalarnas andraspråksanvändning? Hur påverkar tillgängligheten av minoritetsspråket majoritetsspråktalarnas motivation att lära sig minoritetsspråket i en enspråkig och tvåspråkig kommun? Hur utvecklas L2-motivationen bland hörande individer som läser och använder teckenspråk som andraspråk? Hur påverkar L2-attityder och andraspråksanvändning varandra bland majoritetsspråktalarna när de läser ett minoritetsspråk? Forskningen genomfördes i fyra olika tvåspråkiga kontexter: bland talare av slovenska från regionen Dolinsko / Lendvavidék i Slovenien som lär sig ungerska, bland talare av finska som lär sig svenska, bland hörande talare av finska som lär sig finskt teckenspråk och talare av italienska från Sydtyrolen i Italien som lär sig tyska. Alla artiklar baserade sig på stiganalys. Artikel 2 visade att bland finsktalande elever bidrog mer frekventa och mer positiva kontakter med svensktalande till högre L2-självförtroende på svenska, vilket i sin tur hade en signifikant inverkan på andraspråksanvändningen. Effekten av L2-självförtroendet på andraspråksanvändningen berodde dock på den kvalitet av feedback som elever fick från talare av svenska. Artikel 3 visade att bland finsktalande elever i den enspråkiga finska miljön var rollen av praktiska fördelar kopplad till goda kunskaper i det andra språket viktig, medan i den finsk-svenska tvåspråkiga miljön stöddes andraspråksinlärningen av integrativ orientering. Sammantaget bekräftar denna avhandling antagandet att det finns två breda vägar för andraspråksinlärning, det integrerande / affektiva och det instrumentella / kognitiva. Minoritetsspråksgrupper som åtar sig att upprätthålla sitt språk drar nytta av att utforma språklagstiftningen och läroplanen för L2-elever med dessa två tillvägagångssätt i åtanke. Resultaten visar också att användningen av minoritetsspråk och flerspråkighet även kan förbättras på interaktionsnivå.
Subject: linguistics
Rights: This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.


Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
marton_eniko_dissertation_2021.pdf 861.1Kb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record