Conformity and Contrast : Religious Affiliation in a Finland-Swede Youth Context

Show full item record

Permalink

http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-10-9719-5
Title: Conformity and Contrast : Religious Affiliation in a Finland-Swede Youth Context
Author: Klingenberg, Maria
Contributor: University of Helsinki, Faculty of Theology
Publisher: Helsingin yliopisto
Date: 2014-02-08
URI: http://urn.fi/URN:ISBN:978-952-10-9719-5
http://hdl.handle.net/10138/42559
Thesis level: Doctoral dissertation (monograph)
Abstract: The aim of this thesis is to investigate the interplay between individual and collective dimensions in personal understandings of religious affiliation. Thirty-one interviews with Swedish-speaking nineteen year olds from three localities in Finland provide the raw material for the study. The data is analyzed through an abductive qualitative content analysis. The theoretical lenses employed are socialization theory and role-identity theory. Membership patterns are also analyzed as reflections of societal majority or minority positions. Most of the young people interviewed were members of the Lutheran Church along with their families, and found it challenging to discuss their religious affiliation: they referred to it as something you do. Church membership implies complex patterns of collective belonging and individual interpretation. The religious majority related its membership to family tradition and cultural convention, and described religious practice as being social in character. The way in which church membership was anchored in significant relationships made it personally meaningful. In addition, church membership was explained as connected to personal beliefs and values. However, regardless of personal religiousness, most young people expressed reluctance towards being categorized socially as a Christian or a believer . There were also a few members of Christian minority communities and non-affiliated young people in the data. In contrast, these minority members shared a more distinct understanding of their religious affiliation status and its meaning and described it as part of their personal identity. While majority membership entailed social conformity, the accounts of minority members testified to a different experience. It is argued that these findings reflect Finnish religious affiliation patterns at large rather than the specific Finland-Swede setting of this study. Regardless of religious affiliation status, patterns of religious socialization were subtle, yet evident. Religious transmission in Finnish homes had seldom taken explicit and verbal forms; yet it was influential for the informants negotiations between personal and social identity markers. Here, minority members differed because of their more precise descriptions of their parents religious attitudes. Furthermore, peers exerted significant influence by constituting the social context in which institutional contexts for religious matters were encountered. Theoretically, this study addresses and challenges the diverse understandings of religious affiliation presented in previous research and theory. The findings point to the influence of majority and minority positions and common understandings of socially desired and undesired social categories in how personal religious identities are negotiated. Furthermore, the study suggests that these notions are not found only in the youth population, but amongst adults as well. Furthermore, this study directs attention to the poor fit between academic understandings of religious socialization as a verbal, active process, and cultural settings where religious matters are understood as private and are seldom verbalized, and also direct attention to the influence of peers on how religious matters are discussed and negotiated.Denna avhandling visar att social tillhörighet är en viktig faktor bakom unga finlandssvenskars religiösa tillhörighet. Vidare visar resultaten att den religiösa tillhörigheten är betydligt mer förankrad hos de unga som tillhör en religiös minoritet eller inte har en religiös tillhörighet än hos medlemmar i den lutherska majoritetskyrkan. I studien har 31 nittonåriga ungdomar som gick i svenskspråkiga gymnasier och yrkesskolor år 2006 intervjuats. Intervjuerna har därefter analyserats ur ett socialisations- och rollidentitetsperspektiv. Syftet med avhandlingen var att förstå hur unga finlandssvenskar förklarar sin religiösa tillhörighet och huruvida tillhörigheten reflekterar personliga eller kollektiva identitetsdimensioner. Intervjustudien visar tydligt att den religiösa tillhörigheten för medlemmar i majoritetskyrkan mer var en fråga om social tillhörighet än om medvetna personliga val. De allra flesta av de intervjuade hörde till den lutherska kyrkan tillsammans med sin familj och hade svårigheter att diskutera orsakerna till kyrkomedlemskapet. Den vanligaste förklaringen var att (lutherskt) kyrkligt medlemskap hör till i familjen och det finländska samhället. Hänvisningar till mer personliga faktorer såsom värderingar och tro förekom också, men uttrycktes med försiktighet. De flesta som beskrev sig eller sin familj som kristna uttryckte samtidigt att detta var en personlig identitet som inte utmärkte dem socialt eller innebar regelbunden religiös aktivitet. Kyrkomedlemmarna hade sällan funderat över hur deras religiösa tillhörighet reflekterades i deras liv. De som hörde till ett kristet minoritetssamfund eller inte hörde till något religiöst samfund kunde däremot på ett mycket tydligare sätt beskriva hur dessa tillhörighetsmönster var förankrade i deras familj och deras personliga identitet. I jämförelse med den religiösa majoriteten var de mer medvetna om sin religiösa (icke-)tillhörighet. Kyrkotillhöriga föräldrar och barn hade sällan talat om tro eller tillhörighet, men analysen visade hur föräldrarnas förhållningssätt ändå hade en tydlig inverkan på de ungas sätt att förhålla sig till sitt kyrkliga medlemskap och religiösa frågor. Även i den här frågan hade religiösa minoritetsmedlemmar en klarare uppfattning än den kyrkotillhöriga majoriteten. Det var också tydligt att jämnåriga hade ett större inflytande över ungas syn på religiösa attityder än man har uppmärksammat i tidigare forskning och teoribildning. Jämnårigas uppfattningar påverkade hur diskussioner om religiösa frågor i institutionella kontexter (skola och kyrka) hade upplevts. Framför allt hade jämnåriga tydligt bidragit till uppfattningar om vilka förhållningssätt till religiösa och existentiella frågor som uppfattades som socialt accepterade. I jämförelse med tidigare forskning visar studien hur central den sociala förankringen är för kyrkligt medlemskap i det finländska samhället, och att samhällelig majoritet- och minoritetsposition är en faktor som har tydlig inverkan på hur reflekterad religiös tillhörighet är på individnivå. På ett teoretiskt plan utmanar resultaten bilden av religiös socialisation som en verbal och tydlig process.
Subject: kyrkosociologi
Rights: This publication is copyrighted. You may download, display and print it for Your own personal use. Commercial use is prohibited.


Files in this item

Total number of downloads: Loading...

Files Size Format View
klingenberg_dissertation.pdf 1.107Mb PDF View/Open

This item appears in the following Collection(s)

Show full item record