Identitet i samspråk : Kodväxling till standardvarietet som risk och resurs i östnyländska samtal på dialekt

Abstract

Identity in interaction. Code-switching from dialect to the standard as risk and resource in eastern Nyland

The purpose of the study is to show how native dialect speakers with an advanced understanding of the standard variety utilize their double linguistic competence in conversations. The study also more generally sets out to deepen our understanding of dialect usage and of the dialects in eastern Nyland (Östra Nyland) in Finland.

Language is closely related to identity. With the help of a variety of data investigated from a sociolinguistic and dialectal point of view and with primarily sociolinguistic methods, the study approaches the intersection of language and identity. ---- The material on which the analysis is based consists of colloquial conversations between members of informal groups during their in situ gatherings. The analysis was done inductively without pre-planned schedules, but with a focus on how code-switching from a non-standard dialect to the standard variety takes place. The particular method used is specified as discourse analysis inspired by conversation analytic insights.

To the already abundant list of existing theoretical tools needed to analyze and understand the material gathered, I introduced an additional take on linguistic identity, a notion of silent identity. This additional dimension proved fundamental for a deeper understanding and analysis of the group conversations that made up the primary material.

The analysis shows that switching codes between the non-standard and the standard varieties poses risks of ostracism in the social group at hand and a severe blow to ones self-esteem. By contrast, the capacity to code-switch also provides an important resource for the communication participants in a group, who through frequent code-switching can make use of their full linguistic knowledge and competence. The reference to a silent identity has the force to either strengthen the bonds between individuals and highlight their mutual connection, or to completely separate an individual from a group which inevitably results in a deeply felt (linguistic) shame on the part of the outsider.

Keywords: identity, dialect, standard, code-switching, sociolinguistics, discourse analysis, linguistic competence, silent identity, shame.

Syftet med studien är att fördjupa förståelsen för och beskriva hur människor med dialekt som modersmål och med en stark kunskap i standardvarieteten utnyttjar denna dubbla språkliga kompetens i interaktion. Geografiskt ligger fokus på östra Nyland i södra Finland där allmogen tidigt kom i kontakt med det nya högstatusspråket som i början av 1800-talet spreds från Stockholm, via Åbo över Helsingfors och vidare till de många herrgårdarna i östra Nyland. Herrgårdarna var relativt små öar av högspråk i det omkringliggande dialektala samhället. Högspråket fick via dem ett ansikte och social anknytning bland allmogen redan före Hugo Bergroths Högsvenska (1918) och innan folkskolan infördes på 1920-talet.

Språket hör nära samman med människans identitet. Studien ringar in identiteten från två håll med hjälp av ett varierat material och en rad sociolingvistiska metoder. I teoriavsnittet kommer östnyländska talare till tals i utdrag ur intervjuer ur Spara det finlandssvenska talet (Svenska litteratursällskapet i Finland 2005 2008). Utsagorna illustrerar och utvidgar den teoretiska ramen, samtidigt som de konkret förankrar teorierna i en östnyländsk verklighet. På detta sätt skapas ett verktyg med direkt relevans för den egentliga analysen.

Materialet i den egentliga analysen består av vardagliga samtal, mellan deltagarna i en syjunta och deltagarna i ett älgjaktlag. Samtalsdeltagarna har inte kommit samman för inspelningarnas skull och jag har inte själv varit närvarande under de konkreta inspelningarna. Den metod som används kan karakteriseras som en samtalsanalytiskt inspirerad diskursanalys. Jag har närmat mig materialet induktivt utan färdiga scheman, med ett förbehåll: jag fokuserar kodväxling mellan dialekt och standardvarietet.

Den explorativa teoretiska infallsvinkeln om identitet som var baserad på de östnyländska talarnas utsagor visade att existerande teoretiska verktyg inte räcker till för att bearbeta och nå tillräcklig förståelse för materialet. Jag introducerar därför ytterligare en dimension som beskriver människans identitet och som jag kallar tyst identitet. Denna nya infallsvinkel på identitetsbegreppet visar sig grundläggande i analysen av de samtal och diskussioner som medlemmarna i syföreningen (kvinnor) och i jaktlaget (män) deltar i.

Analysen visar att kodväxling mellan dialekt och standardvarietet kan utgöra både en resurs, där samtalsdeltagarna utnyttjar sin fulla språkliga kompetens, men också en risk där gruppgemenskapen eller den egna självkänslan är hotad. Den tysta identiteten kan förstärka känslan av gemenskap människor emellan, men den kan också visa sig som en avgrund där individen står ensam med sin känsla av (språklig) skam.

Nyckelord: identitet, dialekt, standardvarietet, kodväxling, sociolingvistik, diskursanalys, vardagliga samtal, språklig kompetens, skam, gemenskap, tyst identitet.